Vikingatid

700-1100-tal

Linne & hampa– Till underplagg som skjorta och särk. Välj enkjel tuskaft.
Diamantkypert i ull– Välj enfärgad diamantkypert. Vanligast i fynd av hängselklänningar men även kjortlar, sjal/mantel, byxor och benlindor.
Yllekypert– En av de vanligaste tygsorterna. Används till alla typer av kläder.

Ylle i tuskaft– Användes till alla typer av kläder.
Vadmal- Kraftigt valkat ylletyg. Används till ytterplagg.
Fiskbenskypert i ull– Inte jättevanlig vävtyp men det finns några fynd. Använd enfärgat tyg.
Randig ylle– Inte så vanligt men det finns få exermpel, tex guddalskjorteln (sen vikingatid/tidig medeltid).
Rutig ylle– Inte så vanligt men förekommer i ett fåtal fynd. Stora rutor för mantel/filt tex, små rutor för andra plagg. Undvik avancerade rutmönster, de få som finns är enkla tväfärgade rutor.
Siden– Enfärgad siden- taft eller dupion och brokad. Användes mest i form av remsor i dekorationer, troligen på grund av dess höga pris. Osäkert för hela plagg.

Medeltid

1065-1500

Linne & hampa- Till underplagg som skjorta, särk och brokor samt till foder. Välj enkjel tuskaft.

Yllekypert- Användes för de flesta typer av plagg.
Ylle i tuskaft- Till kjortlar och klänningar m.m. Kan användas till hosor men är inte lika stretchigt som kypert.
Rutig ylle- Inte jättevanligt men förekommer ibland i cotehardier (klänningar och kjortlar).
Randig ylle- Inte jättevanligt men förekommer ibland i cotehardier (klänningar och kjortlar m.m).

Vadmal– Valkat kraftigt ylletyg. Används till ytterplagg och hattar.

Renässans

1500-1600

Ylle och lin till allmogen, fina ylletyger och siden för välbärgade.

Linne & hampa- Till underplagg som skjorta, särk och brokor samt till foder. Välj enkjel tuskaft.
Kläde/tuskaft- till kläder allmänt. Finare kläde till välbärgade.
Yllekypert- till enklare kläder allmänt.
Vadmal- kraftigt valkat ylletyg till ytterkläder.
Sidenbrokad- till välbärgade kläder som klänningar, byxor och tröjor.
Sidensammet- till välbärgade kläder som klänningar, byxor och tröjor.

1700-tal

Ull, bomull och linne för allmogen och siden, fina yllen, bomull och linne för välbärgade. Detta är generelt, det finns alltid undantag med människor som trotsade sidenförbud tex. Det är även stor skillnad mellan den folkliga dräkten på landsbygden och den folkliga modedräkten i städerna.

Linne & hampa- Till underplagg som skjorta, särk och brokor samt till foder. Välj enkjel tuskaft.
Enkla bomullstyger- till västar, klänningar, kjolar & underkjolar, samt foder.
Tunna bomullstyger- till halskläden, hättor, förkläden och ärmkrås m.m.
Mönstrade bomullstyger- till klänningar, förkläden, västar, tröjor.
Kläde- for västar, byxor, kjolar, klänningar.
Vadmal- valkat ylletyger till ytterkläder men även västar/livstycken och byxor.
Enfärgade sidentyger- till klänningar, västar, tröjor, rockar och hattar.
Sidenbrokader- till klänningar, västar, rockar m.m.
Sidensammet- till västar, byxor, rockar, kappor och ibland klänningar.

Sidenchiffon & organza- till accessoarer, hättor och andra detaljer.

1800-tal & sekelskifte

Linne & hampa- Till underplagg som skjorta, särk och brokor samt till foder. Välj enkjel tuskaft.
Enkla bomullstyger- till underkläder, västar, blusar, klänningar, kjolar m.m. samt foder.
Mönstrade bomullstyger- till klänningar, förkläden, västar, tröjor.
Thin wools- till klänningar och kostymer.
Kläde- till västar, byxor, kjolar, klänningar, livstycken och rockar.
Vadmal- valkat ylletyger till ytterkläder men även västar/livstycken och byxor.

Enfärgade sidentyger- till klänningar, västar och hattar.
Sidenbrokader- till klänningar och västar.
Sidensammet- till västar, rockar, kappor och klänningar.
Tunna sidentyger- till accessoarer som sjalar tex.